BingoJoy.se ScratchcardHeaven.com
Bergslagen – Wikipedia
Exporten av järnmalmen kom att bli viktig Västmanland. David var lite tankspridd och även närsynt - vid ett tillfälle hängde han upp sina vantar på en solstråle i stället för på spiken. På 1970-talet kom nästa kris, vilken drabbade i stort sett hela västvärldens stålindustri Örebro län. Nya poster läggs in löpande. Stora järnverk växte fram där äldre järnbruk funnits, exempelvis i Fagersta, Långshyttan, Hofors, Forsbacka och Söderfors Värmland. Han sökte martyrdöden men dog fridfullt omkring 1082. Brytning av andra metaller och mineraler förekommer pågår fortfarande i till ex Dalarna. Efter inlandsisens avsmältning blev Mälarlandskapen befolkade västerifrån, vilket finns belagt av flera arkeologiska fynd. Sjunkande järnmalmspriser och utländsk konkurrens under 1960- 70-talen (se stålkrisen) har emellertid resulterat i att samtliga järnmalmsgruvor blev nedlagda Närke. Geologi Berggrunden i Västmanland består av urberg, som i huvudsak tillhör den mellansvenska leptitformationen. Under denna period växte nya bruksbygder fram kring Bergslagen i vilka järn- stål- och manufakturverk kom att lokaliseras Östergötland. Rådjuret, som är landskapsdjur, är allmänt, i synnerhet i mälarbygden. Dessa privilegier gällde endast dem som ingick i bergslaget; övriga hade knekthållning i Bergsregementet och andelen knektar i bergslagssocknarna kunde periodvis vara hög Uppland. : . En fortsatt hård konkurrens under 1900-talet resulterade i fortsatta koncentrationer av driften Gästrikland. Monumentala är de 45 kända fornborgarna i Västmanland varav en av de största är fornborgen på Visberget i Munktorps socken. I Grängesberg gynnades gruvbrytningen av utvecklingen och grunden lades för Grängesbergsbolaget, en av de större industrikoncernerna i Sverige under 1900-talet Gruva. Sankt David av Munktorp var en engelsk munk som under början av 1000-talet, tillsammans med Sankt Eskil och Sankt Botvid av Sankt Sigfrid i Småland, sändes ut för att kristna mälarlandskapen. Metallindustri. Kommuner 1952-1971 Följande kommuner ingick i landskapet: I Örebo län: Städer : Lindesbergs stad Nora stad Köpingar : Frövi köping Hällefors köping Kopparbergs köping Landskommuner : Fellingsbro landskommun Grythyttans landskommun Linde landskommun Ljusnarsbergs landskommun Noraskogs landskommun Näsby landskommun Ramsbergs landskommun I Västmanlands län: Städer (5 st): Arboga stad Fagersta stad Köpings stad Sala stad Västerås stad Köpingar (2 st): Hallstahammars köping Landskommuner (21 st): Dingtuna landskommun Fjärdhundra landskommun Kolbäcks landskommun Kolsva landskommun Kung Karls landskommun (del av) Kungsåra landskommun Medåkers landskommun Munktorps landskommun Möklinta landskommun Nora landskommun Norbergs landskommun (blev Norbergs köping samma år) Ramnäs landskommun Skinnskattebergs landskommun Skultuna landskommun Sura landskommun Tillberga landskommun Tärna landskommun Vittinge landskommun Västerfärnebo landskommun Västerlövsta landskommun Östervåla landskommun Kommuner från 1971 Arboga kommun Fagersta kommun Hallstahammars kommun Hällefors kommun Kungsörs kommun Köpings kommun Lindesbergs kommun Ljusnarsbergs kommun Nora kommun Norbergs kommun Sala kommun Skinnskattebergs kommun Surahammars kommun Västerås kommun Geografi Vy från Himmeta socken i södra delen av Västmanland. Ekonomihistorikern Rolf Adamson skriver i Nationalencyklopedin att "denna klassiska svenska brukspolitik, som bedrevs med växande eftertryck ca 1650–1750, anses vara ett av de mera framgångsrika exemplen på lagstiftning från äldre tid" Medeltiden. Johan Tornberg, ishockeyspelare Tomas Tranströmer, poet Lydia Wahlström, professor, kvinnosakspionjär Jonas Wenström, elektrotekniker, uppfinnare vid ASEA Sune Wretling, ishockeyspelare Bibliografier Västmanlandsbibliografin - Deldatabas i Libris med referenser till lokalhistoriskt material om Västmanlands län. Den s.k Bergsbruk. Med bondenäringen införande runt 4000 f.Kr. Domnarvets Jernverk anlades 1872-78 utmed järnvägen Falun-Göteborg, och kom att bli en av de främsta anledningarna till staden Borlänges etablering på samma plats Järnbruk. Hans festdag är den 25 juni. Ordet bergslag i den betydelse nämns första gången 1444 angående Norbergs hytta, och några år senare, 1508, finns skriftliga belägg för att kalla ett område Bergslagerna Stålkrisen. Nordliga drag möter i slutna gårdsfyrkanter av samma typ som i Dalarna, medan särskilt i öster den centralsvenska gårdsformen med portlider mellan man- och fägård slagit igenom. Exempel på detta är Oxelösunds järnverk och Norrbottens järnverk, båda anlagda under 1900-talet långt utanför den egentliga Bergslagsregionen men försörjda av järnvägstransporter därifrån Grängesberg. 1944 bildades Fagersta stad, dock utan att få egen jurisdiktion. Historia Falu koppargruva Engelsbergs bruk Flatenbergs hytta Grängshammars bruk Östra Silvbergs gruva Utvinning av metaller har skett sedan bronsåldern i bland annat Röda jorden (Riddarhyttan) Garpenberg. Boknätfjärilen är Västmanlands landskapsinsekt. Införande av thomasprocessen under 1870-talet revolutionerade järnmalmsbrytningen Boliden AB. Indelningar Arboga ur Svecia Antiqua et Hodierna Västerås stadshus Gatubild från Nora Indelningar före 1650-talet Från Gustav Vasas tid till 1719 var landskapet delat i Västerås-, Salbergs- och Strömsholms län. Han pekar på att en hård lagstiftning i kombination med en uppdelning av de olika momenten i metallindustrin ska ses som en av anledningarna till framgången Bergmästardöme. De glesast bebodda delarna i landskapet var skogsbygderna i nordväst. Garpenberg i Hedemora kommun med anor från 1300-talet är idag Sveriges äldsta gruva i drift Bergslag. Även sägendiktningen dominerades av gruvrån och skogsrån. Omkring 1640 förbjöds svedjebruk, och savolaxarna blev torpare med skyldighet att arbeta som kolare, en viktig roll för bergsbruket Norberg. De hängde kvar när hans tjänare skulle hämta dem. Skattebönder i området betalade jordskatt på samma sätt som i övriga landet, men andelen kronohemman kom att bli relativt högt genom skogsregalet Värmland. I mälartrakten lever mer sydliga arter som igelkott, brun kärrhök, sothöna, rördrom och skäggdopping. Alla finnar i området verkar dock inte ha varit svedjefinnar, utan det är troligt att det fanns en annan finsk befolkning som arbetade i gruvorna Dalarna. Sagån utgör gräns till Uppland. Även helt nya, ur transportsynpunkt bättre lokaliserade, järnverk kom att anläggas Västmanland. Västmanland delas traditionellt in i Bergslagen och Mälardalen. Till området värvades yrkesskicklighet från Tyskland, Danmark, Skottland och Holland, och arbetskraft (se bergsfriden och skogsfinnar), och genom täkterätten kom området att få en bofast befolkning Närke. Djurliv I de norra delarna av landskapet har faunan norrländsk prägel. En omstöpning av ägarbilden till färre, större och mer produktinriktade företag tillsammans med statliga åtgärder räddade stora delar av Bergslagens stålindustri Lag. I den nordvästra delen som utgör en del av Bergslagen, fanns områden med järnmalmsbrytning ibland annat Norberg, Riddarhyttan, Striberg, Stripa, Stråssa, Persberg och Dalkarlsberg. Se även Bergslag Bergslagssten Bergslagskamin Bruk Brukssamhälle Ekomuseum Bergslagen Engelsbergs bruk Falu koppargruva Sala silvergruva Silverringen, Dalarna Bergsfriden Källor Falu koppargruva. delarna närmast ansluta sig till Dalarne." Bergslagen hade medfört "egendomligheter" i husinredningen som gjutjärnskaminer i stället för öppna spisar och höga järnskorstenar. Neddragningar har emellertid även varit nödvändiga, framför allt vad gäller gruvdriften, och de järnverk som finns kvar omfattar inte lika många anställda jämfört med mitten av 1900-talet Engelsbergs bruk. Nordvästra Västmanland tillhör norrlandsterrängens storkuperade, skogrika moränlandskap, där dock slättlandet gör djupa inbrytningar längs de större vattendragen. Sedan 1800-talets senare del, när metallindustrin mötte ökad konkurrens, har detta emellertid förändrats till Bergslagens fördel Flatenbergs hytta. Större orter i Västmanland Arboga Fagersta Kolbäck Hallstahammar Hällefors Kopparberg Köping Lindesberg Nora Norberg Sala Skinnskatteberg Skultuna Surahammar Virsbo Västerås Större sjöar i Västmanland " class="mw-editsection-visualeditor">redigera | redigera wikitext] Mälaren, 1 200 km² (Delvis i Uppland och Södermanland) Hjälmaren, 496 km² (Delvis i Södermanland och Närke) Åmänningen, 24,8 km² Torrvarpen, 23,3 km² Grecken, 21,6 km² Väringen, 19,1 km² (Delvis i Närke) Halvarsnoren, 17,2 km² Sör-Älgen, 15,8 km² Norr-Älgen, 15,6 km² Råsvalen, 12,4 km² Norra Hörken, 11,7 km² Fåsjön, 11,0 km² Ljusnaren, 10,3 km² Vikern, 10,2 km² Södra Hörken, 8,5 km² (Delvis i Dalarna) Skedvisjön, 7,9 km² Långsvan, 7,4 km² Natur Klimat Limes Norrlandicus skär genom Västmanland och delar upp landskapet i den biologiska norrlandsgränsen. Bergslagen har utmärkt sig för gruvdrift och metallindustri Grängshammars bruk. En mindre del i nordväst tillhör Dalarnas län. I nuvarande Hedemora kommun finns flera lämningar från järnåldern som vittnar om bergsbruk Östra Silvbergs gruva. Omfattar material från och med år 1990. Sulfidmalmsbrytningen kom att klara sig bättre Bronsåldern. Bland arter som har sina nordligaste svenska förekomster i Västmanland märks rödsyssla, som växer på urkalksten i Norberg, och mistel, som är landskapsblomma och förekommer i lundar och parker vid Mälaren. Bergslagen hade dock förlorat sina geografiska fördelar nu Röda jorden. Västmanland gränsar i söder till Södermanland och Närke, i väster till Värmland, i norr till Dalarna och Gästrikland samt i öster till Uppland. bruksdöden gjorde att järnframställningen kom att styras mot allt färre, men större enheter Riddarhyttan. I ett sent stadium av orogensen trängde yngre graniter samt pegmatiter upp. Innehåll 1 Namnet Bergslagen 2 Historia 3 Se även 4 Källor 5 Externa länkar Namnet Bergslagen Namnet Bergslagen kommer av att gruvorna utvecklade egna rättssystem under bergmästardömen som kallades bergslag Hedemora kommun. Innehåll 1 Namnet 2 Historia 3 Indelningar 3.1 Indelningar före 1650-talet 3.2 Indelningar från 1650-talet 3.2.1 Län 3.2.2 Härader och städer 3.2.3 Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter 3.2.4 Kommuner 1952-1971 3.2.5 Kommuner från 1971 4 Geografi 4.1 Geologi 4.2 Terräng 4.3 Större orter i Västmanland 4.4 Större sjöar i Västmanland 5 Natur 5.1 Klimat 5.2 Växtliv 5.3 Djurliv 6 Folkkulturen 7 Några kända västmanlänningar 8 Bibliografier 9 Se även 10 Referenser 11 Vidare läsning 12 Externa länkar Namnet Västmanland eller "västmännens land" har fått sitt namn i geografisk jämförelse med Uppland, som var en huvudbygd under järnåldern och där somliga även anser att uppsvearna utgick ifrån när man samlade Mälarbygderna under sin ledning, både för att indela landskapen i hund och senare hundaren, vilka var och en hade ansvar för ett visst antal krigare och skepp som ställdes under kungens ledning. För att stimulera handeln och viljan att ägna sig åt bergsbruk stiftades städer på 1600-talet, däribland Sala, Falun, Säter och Nora Järnåldern. Odlingszonerna varierar från zon II lokalt kring Mälaren upp till den nordvästra delen och klimatzon V. Lokaliseringen av vidareförädlingen av järnmalmen kunde istället med fördel förläggas vid kusten Stenåldern. En övervägande del av fornlämningarna utgörs av gravar från yngre järnåldern och särskilt betydande är gravfältet Anundshögsområdet med skeppssättningar från vikingatiden, eller seklerna närmast före, samt båtgravsfälten vid Norsa i Köping och vid Tuna i Badelunda socken från vendeltid, 550-800. Exempelvis spelade inte vattenkraften in längre och transportkostnaderna hade minskat Jägarfolk. För utforskning av och skydd åt växt-, djur- och kulturminnen verkar den 1861 av Dybeck stiftade Västmanlands fornminnesförening, med museum i Västerås slott och Vallby friluftsmuseum. I andra länder, exempelvis Storbritannien, var nämligen regleringar och statliga påbud inte alls lika påfallande Medeltiden. Mot nordväst höjer sig landet sakta, och samtidigt avtar jordbruksbygden, som här delas upp av skogshöjder och sjöar i mer isolerade områden. Under 1920-talets krisår lades många äldre träkolshyttor ned, en utveckling som fortsatte till den sista blåstes ned i mitten på 1960-talet Bergsprivilegier. I leptitformationen finns sulfidmalmer med ädla metaller och kalksten till exempel vid Sala. I skriftliga källor är Bergslagen känd från 1300-talet med tre bergsprivilegier, till Västra och Östra berget i Närke (Lekebergslagen, Lerbäcks och Nora bergslag), Stora Kopparbergs bergslag och Gästriklands bergslag Närke. Järpen är till exempel ganska allmän, och dalripa kan förekomma, fast sparsamt, sparv- och pärluggla är utbredda och i klarvattensjöarna häckar knipa och smålom. Det finns några boplatser från stenåldern av jägarfolk i Bergslagen, men det var huvudsakligen under medeltiden som området befolkades Lekebergslagen. Härader och städer I Örebro län Grythytte och Hällefors bergslag Nora och Hjulsjö bergslag Fellingsbro härad Lindes och Ramsbergs bergslag Nya Kopparbergs bergslag I Västmanlands län Gamla Norbergs bergslag Norrbo härad Siende härad Skinnskattebergs bergslag Snevringe härad Torstuna härad Tuhundra härad Vagnsbro härad Våla härad Yttertjurbo härad Åkerbo härad Övertjurbo härad I Västmanland fanns sedan före 1650 sex städer med egen jurisdiktion: Västerås stad, Arboga stad, Köpings stad, Sala stad, Lindesbergs stad och Nora stad. Den sista, i Grängesberg, stängdes 1989 Nora bergslag. Folkkulturen har präglats av mötet mellan sydliga och nordliga inflytanden, men också av näringslivstyperna: bergslags-, bruks- och jordbruksbygd. Detta kom att fungera bra fram till 1800-talets senare del då ny teknik och utländsk konkurrens började slå undan grunden för den metallhantering som då bedrevs Stora Kopparbergs bergslag. Dessa har sedermera till stor del förskiffrats och omvandlats till gnejser. Förr hade främst rena fosforfria malmer använts vid tillverkningen av kvalitetsjärn Gästriklands bergslag. Området, som är mycket sjörikt, når i Fjällberget (ett berg som delas av gränsen till Dalarna) en högsta höjd av 466 meter över havet. På grund av högre malmpriser försöker flera företag nu återstarta flera järnmalmsgruvor i Bergslagen Regale. Historia Skeppssättningar vid Anundshög. Boliden AB har en pågående investering på 3,9 miljarder i den gruvan Skogsregale. Inom landskapet fanns mellan 1641 och 1648 Järle län (Nora län) och Sala län (till 1646). I detta avseende låg Bergslagen bättre till än de omgivande bruksbygderna, vilka drabbades hårdare av nedläggningarna Strömregale. Med den framväxande gruvnäringen under medeltiden växte bergslagen fram, som gav landskapet en central roll i Sveriges ekonomi. Fortfarande idag sätter metallindustrin en tydlig prägel på regionen Bergsregale. I trakterna mellan Lindesberg och Nora i nordvästra Västmanland, kan man fortfarande stöta på boknätfjärilen, som i Sverige försvunnit från övriga lokaler. Garpenberg där brytningen ökat kraftigt de senaste åren Privilegium. 1975-2002. Sedan medeltiden eller längre har bergshantering, brytning och smältning av malmer (bergsbruk) haft en stark ställning i området Bergsfriden. David byggde en kyrka i Munktorp i Västmanland och nämns även som den första biskopen av Västerås och kallas Västmanlands apostel. Vidare förädling skedde ofta utanför Bergslagen vid särskilda järnbruk Skogsfinnar. Västmanlands köldrekord sattes under natten den 24 januari år 1875, då Nora och Västerås avläste -36,5° kallt. Gruvor som Blötberget och Håksberg ägdes exempelvis av tyska intressen ända fram till andra världskrigets slut Täkterätt. konstnär Abraham Abrahamsson Hülphers, topograf Carl Edvard Johansson, måttsatsens uppfinnare Erik Ersberg, ishockeyspelare Arne Johnsson, poet Johan Johansson i Noraskog, politiker, kulturforskare Patrik Juhlin, ishockeyspelare Dagmar Lange, deckarförfattare, pseudonymen Maria Lang Jonas Lundh, bildkonstnär och artist Anneli Magnusson, sångerska med artistnamnet Pandora Lars Larsson Molin, tjuv, kallad Lasse-Maja Pär Mårts, ishockeyspelare Marie Pettersson, artist med artistnamnet Marie Picasso Peter Popovic, ishockeyspelare Pugh Rogefeldt, sångare, gitarrist, låtskrivare Linda Rosing, dokusåpadeltagare, fotomodell Olof Rudbeck den äldre, läkare, naturforskare Johannes Rudbeckius, biskop Tommy Salo, ishockeyspelare Ulf Samuelsson, ishockeyspelare Thomas Sandström, ishockeyspelare Carl Wilhelm Scheele, apotekare, kemist, syrets upptäckare Bo Setterlind, poet Gunnar Mascoll Silfverstolpe, skald Thore Skogman, sångare, låtskrivare Johan Stiernhöök, rättsvetenskapsman, "den svenska lagfarenhetens fader" Hakon Swenson, direktör, ICA-företagens grundare. Genom olika regale (skogs-, ström- och bergsregale) kom flera moment i metallframställningen att bli starkt reglerade och krävde särskilda tillstånd (privilegium), vilka gällde kollektivt för bergslaget vid gruvan men som skilde sig starkt åt från ett bergslag till ett annat Svedjebruk. Mineralet kvarts bildar ränderna i den kvartsbandade blodstensmalmen som är Västmanlands landskapssten. Bergslagerna innefattade östra delar av Värmland, södra Dalarna och angränsande bergslag i Västmanland och Närke Savolax. Leptitformationens bergarter har deformerats kraftigt i samband med den svekofenniska orogenesen, då även en stor granitmassa trängde upp, så kallade urgraniter. Bergslagen har troligtvis fått sitt namn från det juridiska begreppet "lag" och inte som tidigare antagits av de arbetslag som fanns vid berget Torpare. Sedan gammalt gick gränsen mellan Bergslagen och Mälardalen vid den gamla Järnvågen i Arboga. Bergsprivilegier innehöll dels skyldigheter som avraden till kronan, dels förmåner som att bergsmännen saknade rusttjänst Kolare. Bergsmannakulturen medförde ett tidigt accepterande av borgerliga, urbana kulturelement, men också kontakter med kontinental tradition i fråga om till exempel festseder. Allt eftersom nya fyndigheter gjordes bildades nya bergslag Avrad. Den har sitt huvudområde i landskapets västra delar och består av en undre dela av eruptiva bergarter med inslag av kalkstenar och järnmalmer. En vidare definition av Bergslagen omfattar även delar av Närke, Östergötland, Uppland och Gästrikland Rusttjänst. Västmanlands län i litteraturen: böcker och ett urval uppsatser ur periodiska publikationer . Detta kom nu att ändras, och fosforhaltiga malmer började bli högintressanta Bergsregementet. Den egna jurisdiktionen, i form av en rådhusrätt, drogs in i Arboga år 1939, i Lindesberg 1948, Nora 1950 samt Köping 1959. Flera av gruvorna blev dessutom utlandsägda Skattehemman. Nedre Kolbäcksån ingår i Strömsholms kanal. Kronohemman. Växtliv Norrlandsterrängen i Bergslagen domineras av barrskogar.

0 - Mellansverige
1 - Västmanland
2 - Örebro län
3 - Värmland
4 - Dalarna
5 - Närke
6 - Östergötland
7 - Uppland
8 - Gästrikland
9 - Gruva
10 - Metallindustri
11 - Medeltiden
12 - Bergsbruk
13 - Järnbruk
14 - Stålkrisen
15 - Grängesberg
16 - Garpenberg
17 - Boliden AB
18 - Bergmästardöme
19 - Bergslag
20 - Norberg