BingoJoy.se ScratchcardHeaven.com
Högsta domstolen (Sverige) – Wikipedia
Maj:t Domstol. I dag är Justitiedepartementet ett av tolv departement, som tillsammans med Statsrådsberedningen och Förvaltningsavdelningen utgör Regeringskansliet. Överklagande När ett mål har avgjorts av hovrätten kan det överklagas till Högsta domstolen Bondeska palatset. Vid departementet arbetar omkring 350 personer. Sedan juni 2004 är hela verksamheten samlad i palatset Stockholm. I och med den borgerliga regeringens tillträde i oktober 2006, flyttades integration- och jämställdhetsfrågor till det nya Integrations- och jämställdhetsdepartementet, som inrättades den 1 januari 2007. Handläggningen är vanligtvis enbart skriftlig (målet avgörs utan huvudförhandling) Hovrätt. Departementet ansvarar även för lagstiftningen inom områdena för statsrätten, den allmänna förvaltningsrätten, processrätten, civilrätten samt straffrätten. I 1809 års regeringsform bibehölls Högsta domstolen som utövare av den högsta domarmakten men dess organisation förtydligades Marianne Lundius. Graner, 2006 - 2014 Martin Valfridsson, 2011 - 2014 Lars Westbratt, 2014 - Catharina Espmark, 2014 - Övriga statssekreterare på Justitiedepartementet sedan 2006 Gustaf Lind, 2006–2008, åt migrationsminister Tobias Billström Minna Ljunggren, 2008–2014, åt migrationsminister Tobias Billström Ann Linde, 2014–, åt inrikesminister Anders Ygeman Myndigheter under Justitiedepartementet Allmänna reklamationsnämnden (ARN) Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Brottsoffermyndigheten (BrOM) Datainspektionen Domstolsverket (DV) Ekobrottsmyndigheten (EBM) Fastighetsmäklarnämnden (FMN) Fideikommissnämnden Gentekniknämnden Justitiekanslern (JK) Konsumentverket (KO) Kriminalvården Lagrådet Marknadsdomstolen Migrationsverket Miljömärkning Sverige AB Resegarantinämnden Revisorsnämnden (RN) Rikspolisstyrelsen (RPS) Polishögskolan Rikskriminalpolisen Säkerhetspolisen Statens kriminaltekniska laboratorium Rättshjälpsmyndigheten Rättsmedicinalverket (RMV) Säkerhets- och integritetsnämnden Valmyndigheten Åklagarmyndigheten Externa länkar Justitiedepartements webbplats v  •  d  •  r Sveriges regeringsdepartement Statsrådsberedningen · Justitiedepartementet · Utrikesdepartementet · Finansdepartementet · Försvarsdepartementet · Socialdepartementet · Utbildningsdepartementet · Landsbygdsdepartementet · Arbetsmarknadsdepartementet · Kulturdepartementet · Miljödepartementet · Näringsdepartementet . Enligt § 17 i regeringsformens ursprungliga lydelse skulle kungens domsrätt uppdras åt 12 av honom utnämnda lagkunniga män, justitieråd, vilka fullgjort vad författningarna föreskriver dem, som kan användas i domarämbeten, samt ”i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet” Regleringsbrev. . Detta gällde tidigare även Riksåklagaren, men sedan 2004 behöver även denna prövningstillstånd i Högsta domstolen Sveriges statsskick. Då var Justitiedepartementet ett av sju departement. Se även Besvär, Lagrådet, Nedre justitierevisionen, Högsta förvaltningsdomstolen, Revision och Underställning Sveriges grundlagar. Ansvaret för Idrottsfrågor, som tidigare hanterades inom Justitiedepartementet, flyttades samtidigt till Kulturdepartementet. Bestämmelsen om att kungen skulle ha två rösträtter upphävdes 1909 Regeringsformen. Holmberg, 1963 – 1965 Ove Rainer, 1965 – 1973 Ulf Nordenson (tillförordnad), 1973 Sven Andersson, 1973 – 1976 Henry Montgomery, 1976 – 1979 Ove Lindh, 1979 – 1981 Bo Broomé, 1981 – 1982 Harald Fälth, 1982 – 1987 Sten Heckscher, 1987 – 1991 Krister Thelin, 1991 – 1994 Kristina Rennerstedt, 1994 – 2001 Dan Eliasson, 2001 – 2006 Magnus G. Högsta domstolen är sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt Tryckfrihetsförordningen. I gengäld flyttades migrationsfrågorna till Justitiedepartementet från Utrikesdepartementet. Högsta domstolen grundades av Gustav III 1789 och dess ställning är grundlagsfäst i regeringsformen Yttrandefrihetsgrundlagen. Chef för departementet är sedan 2014 Morgan Johansson. Vanligen får de inkomma med nya skrifter, och det händer även att yttranden inhämtas från olika experter eller myndigheter Successionsordningen. Statsråd Justitiestatsminister Se Justitiestatsminister Justitieminister Se Sveriges justitieminister Biträdande statsråd Namn Titel Ämbetsperiod Politisk tillhörighet   Carl Axel Petri Biträdande justitieminister 9 november 1979–5 maj 1981 opolitisk   Reidunn Laurén Juristkonsult 4 oktober 1991–7 oktober 1994 opolitisk   Britta Lejon Demokrati- och förvaltningsminister 7 oktober 1998–21 oktober 2002 Socialdemokraterna   Mona Sahlin integrations- och storstadsminister 16 oktober 2000–21 oktober 2002 Socialdemokraterna   Mona Sahlin Demokrati-, integrations-, jämställdhets- och idrottsminister 21 oktober 2002–31 oktober 2004 Socialdemokraterna   Jens Orback Demokrati-, storstads-, integrations- och jämställdhetsminister 1 november 2004–6 oktober 2006 Socialdemokraterna   Nyamko Sabuni Integrations- och jämställdhetsminister 6 oktober 2006–31 december 2006 Folkpartiet   Tobias Billström Migrationsminister 6 oktober 2006–2014 Moderata samlingspartiet   Anders Ygeman inrikesminister 3 oktober 2014– Socialdemokraterna Expeditionschefer vid Justitiedepartementet Nils Samuel von Koch, 1840 – 1843 Göran Magnus Arell, 1843 – 1845 Adolf Martin Joachim Alexanderson, 1845 – 1847 Fredrik Iggeström, 1847 – 1852 Jacob Anders Christoffer Quensel, 1852 – 1853 Carl Johan Thyselius, 1853 – 1856 Victor Cramér, 1856 – 1859 Eduard Carleson, 1859 – 1860 Walfrid Bolin, 1860 – 1861 Arendt Dreijer, 1861 – 1866 Frans Fabian Huss, 1866 – 1867 Carl Gustaf Strandberg, 1867 – 1868 Carl Gustaf Hernmarck, 1868 – 1875 Gustaf Ryding, 1875 – 1879 Ludvig Annerstedt, 1879 – 1883 Anders Victor Åbergson, 1883 – 1884 Gustaf Robert Lillienberg, 1884 – 1887 Lennart Groll, 1887 – 1888 Paul Isberg, 1888 – 1889 Karl Georg Lindbäck, 1889 – 1892 Albert Petersson, 1892 – 1896 Johan Olof Ramstedt, 1896 – 1898 Eberhard Quensel, 1898 – 1902 Karl Fredrik Silfverstolpe, 1902 Edvard Petrén, 1902 – 1905 Carl Berg, 1905 – 1907 Carl Arvid Svedelius, 1907 – 1909 Steno Stenberg, 1909 – 1914 Sven Hagströmer, 1914 – 1917 Statssekreterare hos justitieministern Sven Hagströmer, 1917 – 1923 Gustaf Grefberg, 1923 – 1924 Erik Kellberg, 1924 – 1929 John Alsén, 1930 – 1932 Ragnar Gyllenswärd, 1932 – 1933 Carl Gustaf Eklund, 1933 – 1935 Gunnar Dahlman, 1935 – 1939 Carl Gustaf Hellquist, 1939 – 1943 Axel Gösta Walin, 1943 – 1947 Ingvar Lindell, 1947 – 1949 Sven Åke Edling, 1949 – 1953 Björn Kjellin, 1953 – 1957 Per Gunnar Bergsten, 1957 – 1961 Bengt Vilhelm Hult, 1961 – 1963 Carl V. Konungens domsrätt utfördes under frihetstiden och enligt 1772 års regeringsform av en avdelning av rikets råd, Justitierevisionen Sveriges riksdag. Ett annat statsråd vid departementet är Anders Ygeman som har hand om polisfrågor. Förordnandet för Högsta domstolen utfärdades den 15 maj 1789 och i detta föreskrevs att domstolen skulle bestå av tolv lagkunniga män, av vilka hälften skulle vara frälse, den övriga hälften ofrälse, samt lyda under riksdrotsens ordförandeskap Riksdagsordningen. Justitiedepartementets verksamhetsområden har skiftat genom åren, men lagstiftning har alltid varit en av departementets kärnverksamheter. För part som inte har överklagat i rätt tid kan domstolen efter ansökan besluta om återställande av försutten tid Sveriges riksdags talman. . Särskilda regler gäller för om vittnen som redan hörts i lägre instanser skall höras igen eller om enbart deras tidigare vittnesmål skall ligga till grund för bedömningen Riksdagsutskott. . Denna överflyttades sedan genom Förenings- och säkerhetsakten 1789 till ett särskilt ämbetsverk, Högsta domstolen Sveriges riksbank. . Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark- och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen Domstolens sammansättning Se även: Lista över ledamöter av Högsta domstolen (Sverige) Domstolens justitieråd och deras tillträdesår: Marianne Lundius (1998, ordförande sedan 2010) Ann-Christine Lindeblad (2002) Ella Nyström (2002) Kerstin Calissendorff (2003) Gudmund Toijer (2007) Stefan Lindskog (2008, ordförande på avdelning sedan 2011) Lena Moore (2008) Göran Lambertz (2009) Johnny Herre (2010) Agneta Bäcklund (2010) Ingemar Persson (2010) Martin Borgeke (2011) Svante O Riksrevisionen. . Detta förfarande upphörde i och med införandet av den nu gällande regeringsformen år 1974 Monarkin i Sverige. . Sveriges regering. . Ledamöterna skall vara minst 14 stycken och måste vara lagfarna domare Sveriges statsminister. . Domstolen beslutar först om prövningstillstånd, det vill säga om målet överhuvudtaget ska tas upp av Högsta domstolen Statsråd (Sverige). . Om riksdagens ombudsmän (JO) eller justitiekanslern (JK) överklagar ett brottmål, måste dock Högsta domstolen ta upp fallet eftersom kravet på prövningstillstånd inte gäller för dem Sveriges regeringskansli. . Johansson (2011) Dag Mattsson (2012) Lars Edlund (2012) Anders Eka (2013) I domstolen finns även cirka 30 justitiesekreterare, som ansvarar för målens beredning Sveriges myndigheter. . Noter Sveriges domstolsväsen. . I de fall huvudförhandling hålls kommer parterna med sina ombud och i brottmål även åklagaren att närvara Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige). . Prövningstillstånd får också i undantagsfall beviljas även om målet inte har intresse som prejudikat, till exempel det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag Sveriges administrativa indelning. . Se även Högsta domstolen Sveriges domstolar Referenser Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Högsta domstolen, 1904–1926 Sveriges län. . Regeringen utser också vem av dem som ska vara ordförande Sveriges landsting. . Därefter har domstolen haft sitt huvudsakliga säte i Bondeska palatset i Stockholm Sveriges kommuner. . Historik En avdelning av Högsta domstolen i Svärdsordens sal på Stockholms slott, ca 1900 Högsta domstolen i Bondeska palatset Konungens domsrätt, som omnämns redan i landskapslagarna, utövades ända till början av 1600-talet på ting i landsorten, räfst- och rättareting, eller vid konungens hov Europakonventionen. . Högsta domstolen skall vidare som första domstol pröva om justitieråd ska skiljas eller avstängas från sin tjänst eller vara skyldig att genomgå läkarundersökning Europeiska unionen. . Antalet ökades genom lagen den 26 mars 1897 till 18 justitieråd, tidvis arbetande på tre avdelningar Förenta nationerna. . De tituleras justitieråd och utses av regeringen Post- och Inrikes Tidningar. . Konungens domsrätt kom, bland annat enligt instruktion den 30 maj 1630, att utövas av rådet, sedermera i denna egenskap kallat Revisionsrätt eller Justitierevision Svensk författningssamling. . Dess huvuduppgift är att skapa prejudikat (vägledande avgöranden) Sverige. . Maj:t, i och med att kungen var tvungen att skriva under varje domslut (i Danmark tillämpas detta system fortfarande) Domstol. . Målet föredras av en justitiesekreterare som ansvarar för handläggningen med en noggrann utredning och ett förslag till hur Högsta domstolen skall döma i målet Hovrätt. . Prövningstillstånd får beviljas om Högsta domstolens beslut eller dom kommer att få betydelse som ledning för hur andra liknande fall skall bedömas Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige). . De tidigare regeringsformernas stadgande (§ 21) behölls: Kungen skulle även fortsättningsvis ha två röster de gånger han var med i överläggningarna i Högsta domstolen Gustav III. . Då bedöms bevisen som framlagts i lägre instanser tillsammans med eventuella nya inlagor 1789. . Resning Part som vill att ett mål som en gång är avgjort av allmän domstol åter skall tas upp, kan ansöka om resning vid domstolen Regeringsformen. . Innehåll 1 Domstolens verksamhet 2 Högsta domstolen som första instans 3 Överklagande 4 Resning 5 Handläggning 6 Historik 7 Domstolens sammansättning 8 Se även 9 Referenser 9.1 Noter 10 Externa länkar Domstolens verksamhet Högsta domstolen är sista instans (domstol) för tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt Justitieråd. . Samtidigt upphörde Högsta domstolens åliggande att granska lagförslag Sveriges regering. . Högsta domstolen som första instans Högsta domstolen ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av statsråd, justitieråd, någon av riksdagens ombudsmän (JO), justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), domare eller generaladvokat i Europeiska unionens domstol, vid denna domstol eller den som utövar något av dessa ämbeten eller av hovrättsdomare eller justitiesekreterare Ordenssalarna. . Ursprungligen fanns regeln om att hälften av ledamöterna skulle vara frälse och hälften ofrälse med i § 17 regeringsformen, men denna begränsning togs bort vid riksdagen 1844–45 eftersom den stod i strid med § 28 i regeringsformen (som sade att kungen inte borde fästa avseende vid börd vid utnämningar) Stockholms slott. . (Denna uppgift sköts numera av Lagrådet.) Alla Högsta domstolens beslut utfärdades tidigare i kungens namn, då förkortat Kungl Bondeska palatset. . Högsta instans i förvaltningsmål är däremot Högsta förvaltningsdomstolen Stockholm. . Ledamöterna tillsattes endast på ”behaglig tid” och fick behålla de ämbeten de haft innan Tvistemål. . Innan dess hade man i regel adlat framstående jurister för att på så sätt uppnå hälftenkravet Brottmål. . (Kung Oscar II närvarade en gång, vid Högsta domstolens 100-årsjubileum 1889, och använde då sina två röster.) Längre fram bestämdes att Högsta domstolen skulle arbete med två avdelningar och utgöras av 16 justitieråd (kungliga stadgan den 23 okt 1860) Prejudikat. . Fram till 1949 hade Högsta domstolen sina lokaler i de nuvarande Ordenssalarna på Stockholms slott Brott. . Målet ifråga skall ha prejudikatintresse Statsråd. . I § 5 i regeringsformen föreskrevs ursprungligen att justitiestatsministern alltid skulle vara ledamot av Högsta domstolen, men vid departementalstyrelsens införande vid riksdagen 1840–41 upphävdes denna förening av ett statsråds- och ett domarämbete Justitieråd. . För att resning skall beviljas krävs att nya omständigheter har framkommit som kan påverka domen Riksdagens ombudsmän. . Efter åtskilliga reformförsök under de första Vasakonungarnas tid uppdrogs konungens domsrätt enligt rättegångsordinantien av 1614 åt en konungslig hovrätt, men redan följande år fick man rätt att begära revision av hovrättens dom hos Kungl Justitiekanslern. . I detta ämbetsverk avgjordes alla justitierevisionsärenden och kungen hade två röster precis som han hade haft i rådet under frihetstiden Riksåklagaren. . Domare. .

0 - Justitiedepartementet
1 - Domstol
2 - Bondeska palatset
3 - Stockholm
4 - Hovrätt
5 - Marianne Lundius
6 - Regleringsbrev
7 - Sveriges statsskick
8 - Sveriges grundlagar
9 - Regeringsformen
10 - Tryckfrihetsförordningen
11 - Yttrandefrihetsgrundlagen
12 - Successionsordningen
13 - Sveriges riksdag
14 - Riksdagsordningen
15 - Sveriges riksdags talman
16 - Riksdagsutskott
17 - Sveriges riksbank
18 - Riksrevisionen
19 - Monarkin i Sverige
20 - Sveriges regering