BingoJoy.se ScratchcardHeaven.com
Högsta domstolen (Sverige) – Wikipedia
De tituleras justitieråd och utses av regeringen Domstol. De internationella brottmålsdomstolarna benämns ofta tribunaler. Högsta domstolen grundades av Gustav III 1789 och dess ställning är grundlagsfäst i regeringsformen Bondeska palatset. Se även Civilrätt Brottmål Domslut (domstol) Dom (domstol) Mark- och miljödomstol Målsägande Målsägarbiträde Åklagare Advokat Offentlig försvarare Internationell domstol Sveriges domstolsväsen Stol (olika betydelser)  Denna artikel om processrätt, en domstol eller domstolsväsen är bara påbörjad. Målet ifråga skall ha prejudikatintresse Stockholm. Brottmål, där staten genom offentlig åklagare eller i undantagsfall genom en enskild person (målsägande) väcker talan mot en person och yrkar att denne ska dömas till straff - och ibland skadestånd - på grund av brott. (Kung Oscar II närvarade en gång, vid Högsta domstolens 100-årsjubileum 1889, och använde då sina två röster.) Längre fram bestämdes att Högsta domstolen skulle arbete med två avdelningar och utgöras av 16 justitieråd (kungliga stadgan den 23 okt 1860) Hovrätt. . Konungens domsrätt utfördes under frihetstiden och enligt 1772 års regeringsform av en avdelning av rikets råd, Justitierevisionen Marianne Lundius. Domstolarna kan delas in i nationella domstolar och internationella domstolar. Domstolen beslutar först om prövningstillstånd, det vill säga om målet överhuvudtaget ska tas upp av Högsta domstolen Regleringsbrev. Förvaltningsmål, tvister mellan enskilda och förvaltningsmyndigheter, till exempel om skatt eller socialförsäkring. Om riksdagens ombudsmän (JO) eller justitiekanslern (JK) överklagar ett brottmål, måste dock Högsta domstolen ta upp fallet eftersom kravet på prövningstillstånd inte gäller för dem Sveriges statsskick. Domstolen avgör tvister mellan två parter, beslutar om statusändringar för en eller flera personer, dömer personer för brott med mera. (Denna uppgift sköts numera av Lagrådet.) Alla Högsta domstolens beslut utfärdades tidigare i kungens namn, då förkortat Kungl Sveriges grundlagar. . Dess huvuduppgift är att skapa prejudikat (vägledande avgöranden) Regeringsformen. Vissa federala stater, till exempel USA, har delstatsdomstolar vars jurisdiktion är inom en delstat och federala domstolar som har jurisdiktion i hela landet. Innan dess hade man i regel adlat framstående jurister för att på så sätt uppnå hälftenkravet Tryckfrihetsförordningen. Målen uppdelas i olika kategorier: Tvistemål, som i sin tur uppdelas i underkategorier Statusmål, exempelvis adoption, faderskap eller äktenskapsskillnad Fullgörelsemål, där en part yrkar att en annan part ska fullgöra något Fastställelsemål, där en part yrkar att domstolen ska fastställa ett visst rättsförhållande, exempelvis att en annan part är skyldig parten pengar eller att part är skadeståndsskyldig (utan att för den skull yrka skadestånd). Samtidigt upphörde Högsta domstolens åliggande att granska lagförslag Yttrandefrihetsgrundlagen. Olika typer av arbetsuppgifter för en svensk domstol är Mål, där en part begär att domstolen ska döma i ett tvistigt förhållande till annan part eller besluta något för en part, utan att den första partens förhållanden berörs (offentlig rätt), Ärende, där domstolens avgör genom beslut till exempel att skuldebrev dödas eller utser boutredningsman eller god man enligt föräldrabalken eller lag om samäganderätt. Enligt § 17 i regeringsformens ursprungliga lydelse skulle kungens domsrätt uppdras åt 12 av honom utnämnda lagkunniga män, justitieråd, vilka fullgjort vad författningarna föreskriver dem, som kan användas i domarämbeten, samt ”i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet” Successionsordningen. De nationella har i allmänhet jurisdiktion i en viss stat medan de internationella har en vidare jurisdiktion. Högsta instans i förvaltningsmål är däremot Högsta förvaltningsdomstolen Sveriges riksdag. En domstol förutsätts normalt ha ett stort mått av självständighet i förhållande till andra offentliga organ. Maj:t, i och med att kungen var tvungen att skriva under varje domslut (i Danmark tillämpas detta system fortfarande) Riksdagsordningen. . Ledamöterna skall vara minst 14 stycken och måste vara lagfarna domare Sveriges riksdags talman. . Bestämmelsen om att kungen skulle ha två rösträtter upphävdes 1909 Riksdagsutskott. . Högsta domstolen skall vidare som första domstol pröva om justitieråd ska skiljas eller avstängas från sin tjänst eller vara skyldig att genomgå läkarundersökning Sveriges riksbank. . Högsta domstolen som första instans Högsta domstolen ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av statsråd, justitieråd, någon av riksdagens ombudsmän (JO), justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), domare eller generaladvokat i Europeiska unionens domstol, vid denna domstol eller den som utövar något av dessa ämbeten eller av hovrättsdomare eller justitiesekreterare Riksrevisionen. . Då bedöms bevisen som framlagts i lägre instanser tillsammans med eventuella nya inlagor Monarkin i Sverige. . I de fall huvudförhandling hålls kommer parterna med sina ombud och i brottmål även åklagaren att närvara Sveriges regering. . Konungens domsrätt kom, bland annat enligt instruktion den 30 maj 1630, att utövas av rådet, sedermera i denna egenskap kallat Revisionsrätt eller Justitierevision Sveriges statsminister. . Johansson (2011) Dag Mattsson (2012) Lars Edlund (2012) Anders Eka (2013) I domstolen finns även cirka 30 justitiesekreterare, som ansvarar för målens beredning Statsråd (Sverige). . De tidigare regeringsformernas stadgande (§ 21) behölls: Kungen skulle även fortsättningsvis ha två röster de gånger han var med i överläggningarna i Högsta domstolen Sveriges regeringskansli. . Handläggningen är vanligtvis enbart skriftlig (målet avgörs utan huvudförhandling) Sveriges myndigheter. . Resning Part som vill att ett mål som en gång är avgjort av allmän domstol åter skall tas upp, kan ansöka om resning vid domstolen Sveriges domstolsväsen. . Se även Högsta domstolen Sveriges domstolar Referenser Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Högsta domstolen, 1904–1926 Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige). . Prövningstillstånd får beviljas om Högsta domstolens beslut eller dom kommer att få betydelse som ledning för hur andra liknande fall skall bedömas Sveriges administrativa indelning. . Målet föredras av en justitiesekreterare som ansvarar för handläggningen med en noggrann utredning och ett förslag till hur Högsta domstolen skall döma i målet Sveriges län. . För att resning skall beviljas krävs att nya omständigheter har framkommit som kan påverka domen Sveriges landsting. . Maj:t Sveriges kommuner. . Prövningstillstånd får också i undantagsfall beviljas även om målet inte har intresse som prejudikat, till exempel det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag Europakonventionen. . Fram till 1949 hade Högsta domstolen sina lokaler i de nuvarande Ordenssalarna på Stockholms slott Europeiska unionen. . Handläggning När ett mål tas upp får parterna lov att yttra sig Förenta nationerna. . I § 5 i regeringsformen föreskrevs ursprungligen att justitiestatsministern alltid skulle vara ledamot av Högsta domstolen, men vid departementalstyrelsens införande vid riksdagen 1840–41 upphävdes denna förening av ett statsråds- och ett domarämbete Post- och Inrikes Tidningar. . I 1809 års regeringsform bibehölls Högsta domstolen som utövare av den högsta domarmakten men dess organisation förtydligades Svensk författningssamling. . Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark- och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen Domstolens sammansättning Se även: Lista över ledamöter av Högsta domstolen (Sverige) Domstolens justitieråd och deras tillträdesår: Marianne Lundius (1998, ordförande sedan 2010) Ann-Christine Lindeblad (2002) Ella Nyström (2002) Kerstin Calissendorff (2003) Gudmund Toijer (2007) Stefan Lindskog (2008, ordförande på avdelning sedan 2011) Lena Moore (2008) Göran Lambertz (2009) Johnny Herre (2010) Agneta Bäcklund (2010) Ingemar Persson (2010) Martin Borgeke (2011) Svante O Sverige. . Därefter har domstolen haft sitt huvudsakliga säte i Bondeska palatset i Stockholm Domstol. . För part som inte har överklagat i rätt tid kan domstolen efter ansökan besluta om återställande av försutten tid Hovrätt. . Ursprungligen fanns regeln om att hälften av ledamöterna skulle vara frälse och hälften ofrälse med i § 17 regeringsformen, men denna begränsning togs bort vid riksdagen 1844–45 eftersom den stod i strid med § 28 i regeringsformen (som sade att kungen inte borde fästa avseende vid börd vid utnämningar) Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige). . Ledamöterna tillsattes endast på ”behaglig tid” och fick behålla de ämbeten de haft innan Gustav III. . Historik En avdelning av Högsta domstolen i Svärdsordens sal på Stockholms slott, ca 1900 Högsta domstolen i Bondeska palatset Konungens domsrätt, som omnämns redan i landskapslagarna, utövades ända till början av 1600-talet på ting i landsorten, räfst- och rättareting, eller vid konungens hov 1789. . Regeringen utser också vem av dem som ska vara ordförande Regeringsformen. . Noter Justitieråd. . Sveriges regering. . Innehåll 1 Domstolens verksamhet 2 Högsta domstolen som första instans 3 Överklagande 4 Resning 5 Handläggning 6 Historik 7 Domstolens sammansättning 8 Se även 9 Referenser 9.1 Noter 10 Externa länkar Domstolens verksamhet Högsta domstolen är sista instans (domstol) för tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt Ordenssalarna. . Särskilda regler gäller för om vittnen som redan hörts i lägre instanser skall höras igen eller om enbart deras tidigare vittnesmål skall ligga till grund för bedömningen Stockholms slott. . Vanligen får de inkomma med nya skrifter, och det händer även att yttranden inhämtas från olika experter eller myndigheter Bondeska palatset. . Denna överflyttades sedan genom Förenings- och säkerhetsakten 1789 till ett särskilt ämbetsverk, Högsta domstolen Stockholm. . Detta gällde tidigare även Riksåklagaren, men sedan 2004 behöver även denna prövningstillstånd i Högsta domstolen Tvistemål. . Antalet ökades genom lagen den 26 mars 1897 till 18 justitieråd, tidvis arbetande på tre avdelningar Brottmål. . I detta ämbetsverk avgjordes alla justitierevisionsärenden och kungen hade två röster precis som han hade haft i rådet under frihetstiden Prejudikat. . Detta förfarande upphörde i och med införandet av den nu gällande regeringsformen år 1974 Brott. . Överklagande När ett mål har avgjorts av hovrätten kan det överklagas till Högsta domstolen Statsråd. . Högsta domstolen är sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt Justitieråd. . Förordnandet för Högsta domstolen utfärdades den 15 maj 1789 och i detta föreskrevs att domstolen skulle bestå av tolv lagkunniga män, av vilka hälften skulle vara frälse, den övriga hälften ofrälse, samt lyda under riksdrotsens ordförandeskap Riksdagens ombudsmän. . Se även Besvär, Lagrådet, Nedre justitierevisionen, Högsta förvaltningsdomstolen, Revision och Underställning Justitiekanslern. . Efter åtskilliga reformförsök under de första Vasakonungarnas tid uppdrogs konungens domsrätt enligt rättegångsordinantien av 1614 åt en konungslig hovrätt, men redan följande år fick man rätt att begära revision av hovrättens dom hos Kungl Riksåklagaren. . Domare. .

0 - Justitiedepartementet
1 - Domstol
2 - Bondeska palatset
3 - Stockholm
4 - Hovrätt
5 - Marianne Lundius
6 - Regleringsbrev
7 - Sveriges statsskick
8 - Sveriges grundlagar
9 - Regeringsformen
10 - Tryckfrihetsförordningen
11 - Yttrandefrihetsgrundlagen
12 - Successionsordningen
13 - Sveriges riksdag
14 - Riksdagsordningen
15 - Sveriges riksdags talman
16 - Riksdagsutskott
17 - Sveriges riksbank
18 - Riksrevisionen
19 - Monarkin i Sverige
20 - Sveriges regering