BingoJoy.se ScratchcardHeaven.com
Högsta domstolen (Sverige) – Wikipedia
Dess huvuduppgift är att skapa prejudikat (vägledande avgöranden) Domstol. Under några år inhystes här Svea hovrätt och Kungliga Biblioteket, som blivit husvilla genom slottsbranden 1697. Innehåll 1 Domstolens verksamhet 2 Högsta domstolen som första instans 3 Överklagande 4 Resning 5 Handläggning 6 Historik 7 Domstolens sammansättning 8 Se även 9 Referenser 9.1 Noter 10 Externa länkar Domstolens verksamhet Högsta domstolen är sista instans (domstol) för tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt Bondeska palatset. De norra flygel-paviljongerna har däremot kvar sina ursprungliga kupoler. För att resning skall beviljas krävs att nya omständigheter har framkommit som kan påverka domen Stockholm. Referenser Noter . Samtidigt upphörde Högsta domstolens åliggande att granska lagförslag Hovrätt. Historik Bondeska palatset 1668, perspektiv mot norr med utseendet från före branden 1710. Ur Suecia antiqua et hodierna. Resning Part som vill att ett mål som en gång är avgjort av allmän domstol åter skall tas upp, kan ansöka om resning vid domstolen Marianne Lundius. Rådhusverksamheten flyttade 1915 till det nyuppförda Stockholms rådhus. Noter Regleringsbrev. Sedan fastigheten på 1940-talet övergått i statens ägo blev byggnaden restaurerad och iordningställd för Högsta domstolens räkning efter ritningar av professor Ivar Tengbom. Se även Högsta domstolen Sveriges domstolar Referenser Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Högsta domstolen, 1904–1926 Sveriges statsskick. I det inre har stora förändringar skett. Målet föredras av en justitiesekreterare som ansvarar för handläggningen med en noggrann utredning och ett förslag till hur Högsta domstolen skall döma i målet Sveriges grundlagar. Den fasta inredningen och vissa armaturer har specialritats av professor Tengbom. Om riksdagens ombudsmän (JO) eller justitiekanslern (JK) överklagar ett brottmål, måste dock Högsta domstolen ta upp fallet eftersom kravet på prövningstillstånd inte gäller för dem Regeringsformen. Planritning bottenvåning, 1897 Palatsets grundplan har formen av ett "H". Tryckfrihetsförordningen. De två flyglarna mot söder och Myntgatan flankerar en entrégård. Högsta instans i förvaltningsmål är däremot Högsta förvaltningsdomstolen Yttrandefrihetsgrundlagen. Den kvarvarande bebyggelsen revs, med undantag för ett litet område nordväst om Västerlånggatan och delades upp i stora rektangulära kvarter. De tidigare regeringsformernas stadgande (§ 21) behölls: Kungen skulle även fortsättningsvis ha två röster de gånger han var med i överläggningarna i Högsta domstolen Successionsordningen. Ett resultat av denna reglering, som syns på en grundkarta (utan byggnader) från 1718 blev stadens första paradgata, Stora Nygatan (ursprungligen "Stora Konungs gatan"), som sträcker sig spikrakt från Kornhamnstorg i söder till Riddarhustorget i norr (se Stadsplanering i Gamla stan). Johansson (2011) Dag Mattsson (2012) Lars Edlund (2012) Anders Eka (2013) I domstolen finns även cirka 30 justitiesekreterare, som ansvarar för målens beredning Sveriges riksdag. Bondeska palatset, fasad mot Riddarhustorget (vänster) och mot Vasabron (höger). De tituleras justitieråd och utses av regeringen Riksdagsordningen. Mellan flyglarna mot norr och Vasabron finns en liten barockträdgård. Högsta domstolen är sista instans i tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt Sveriges riksdags talman. Huvudbyggnaden hade ursprungligen ett högt kopparklätt tak med branta takfall och kupolförsedda hörnpaviljonger. Se även Besvär, Lagrådet, Nedre justitierevisionen, Högsta förvaltningsdomstolen, Revision och Underställning Riksdagsutskott. Bondeska palatset är ett palats beläget på Riddarhustorget 8 i Stockholm, uppfört 1662-1673 som privatbostad för riksskattmästaren Gustaf Bonde efter ritningar av Nicodemus Tessin d.ä. Högsta domstolen skall vidare som första domstol pröva om justitieråd ska skiljas eller avstängas från sin tjänst eller vara skyldig att genomgå läkarundersökning Sveriges riksbank. och Jean De la Vallée. Högsta domstolen grundades av Gustav III 1789 och dess ställning är grundlagsfäst i regeringsformen Riksrevisionen. Efter ytterligare en omfattande brand 1753 fick palatset det utseende som det alltjämt i huvudsak har. Efter åtskilliga reformförsök under de första Vasakonungarnas tid uppdrogs konungens domsrätt enligt rättegångsordinantien av 1614 åt en konungslig hovrätt, men redan följande år fick man rätt att begära revision av hovrättens dom hos Kungl Monarkin i Sverige. De flesta konstverken är depositioner från Nationalmuseum. (Kung Oscar II närvarade en gång, vid Högsta domstolens 100-årsjubileum 1889, och använde då sina två röster.) Längre fram bestämdes att Högsta domstolen skulle arbete med två avdelningar och utgöras av 16 justitieråd (kungliga stadgan den 23 okt 1860) Sveriges regering. När Falkenberg friköpte tomten från staden gjordes detta med vilkor att han skulle bebygga den med stenhus. Förordnandet för Högsta domstolen utfärdades den 15 maj 1789 och i detta föreskrevs att domstolen skulle bestå av tolv lagkunniga män, av vilka hälften skulle vara frälse, den övriga hälften ofrälse, samt lyda under riksdrotsens ordförandeskap Sveriges statsminister. Vad som finns bevarat från palatsets första tid är framför allt valven i källarvåningen, vissa dörrar och tak i entréplanet samt riksskattmästarens skrivrum med ett rikt utsirat, målat stucktak. Prövningstillstånd får beviljas om Högsta domstolens beslut eller dom kommer att få betydelse som ledning för hur andra liknande fall skall bedömas Statsråd (Sverige). Denna takkonstruktion förstördes vid en brand 1710. Historik En avdelning av Högsta domstolen i Svärdsordens sal på Stockholms slott, ca 1900 Högsta domstolen i Bondeska palatset Konungens domsrätt, som omnämns redan i landskapslagarna, utövades ända till början av 1600-talet på ting i landsorten, räfst- och rättareting, eller vid konungens hov Sveriges regeringskansli. Vid Riddarhustorgets norra sida skapades två tomter som bebyggdes dels med Riddarhuspalatset (uppfört 1661-1674) och dels med Bondeska palatset (uppfört 1662-1673). Högsta domstolen som första instans Högsta domstolen ska som första domstol ta upp mål om ansvar eller enskilt anspråk på grund av brott som i utövningen av tjänsten eller uppdraget begåtts av statsråd, justitieråd, någon av riksdagens ombudsmän (JO), justitiekanslern (JK), riksåklagaren (RÅ), domare eller generaladvokat i Europeiska unionens domstol, vid denna domstol eller den som utövar något av dessa ämbeten eller av hovrättsdomare eller justitiesekreterare Sveriges myndigheter. Familjen Bondes försämrade ekonomi gjorde det snart nödvändigt att hyra ut och slutligen sälja palatset. Detta gällde tidigare även Riksåklagaren, men sedan 2004 behöver även denna prövningstillstånd i Högsta domstolen Sveriges domstolsväsen. I köpebrevet från 1662 står dock att det endast ingick material till ett aldrig genomfört stenhusbygge. I 1809 års regeringsform bibehölls Högsta domstolen som utövare av den högsta domarmakten men dess organisation förtydligades Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige). Gustav Bonde inköpte i sin tid nämligen svågern kammarrådet Konrad Falkenbergs intilliggande tomt av dennes dödsbo år 1662 för att där ha materialupplag och med tiden bygga en stallgård. Ursprungligen fanns regeln om att hälften av ledamöterna skulle vara frälse och hälften ofrälse med i § 17 regeringsformen, men denna begränsning togs bort vid riksdagen 1844–45 eftersom den stod i strid med § 28 i regeringsformen (som sade att kungen inte borde fästa avseende vid börd vid utnämningar) Sveriges administrativa indelning. Målet var inte att återföra palatset i dess ursprungliga skick utan att skapa till domstolens behov anpassade värdiga lokaler. Enligt § 17 i regeringsformens ursprungliga lydelse skulle kungens domsrätt uppdras åt 12 av honom utnämnda lagkunniga män, justitieråd, vilka fullgjort vad författningarna föreskriver dem, som kan användas i domarämbeten, samt ”i sådana värv ådagalagt insikt, erfarenhet och redlighet” Sveriges län. Forskningen har hittills antagit att det var Falkenbergs som på 1650-talet byggde huset som kvarstod till rivningen 1930. Denna överflyttades sedan genom Förenings- och säkerhetsakten 1789 till ett särskilt ämbetsverk, Högsta domstolen Sveriges landsting. Här synes man ha inspirerats av grannhuset i öster. Ledamöterna tillsattes endast på ”behaglig tid” och fick behålla de ämbeten de haft innan Sveriges kommuner. Bakgrund Grundkarta, Gamla stan 1718. Regeringen utser också vem av dem som ska vara ordförande Europakonventionen. År 1730 köptes de bondeska fastigheterna i kvarteren Nemesis och Mars av Stockholms stad, och övertog för 200 år framåt den gamla Rådstugans funktion som Stockholms rådhus. I § 5 i regeringsformen föreskrevs ursprungligen att justitiestatsministern alltid skulle vara ledamot av Högsta domstolen, men vid departementalstyrelsens införande vid riksdagen 1840–41 upphävdes denna förening av ett statsråds- och ett domarämbete Europeiska unionen. Ganska snart bestämde man sig dock för att dra en ny huvudgata vidare norrut i en rak sträckning till nuvarande Riddarhustorget. Särskilda regler gäller för om vittnen som redan hörts i lägre instanser skall höras igen eller om enbart deras tidigare vittnesmål skall ligga till grund för bedömningen Förenta nationerna. Det mindre bondeska huset synes ha byggts någon gång under 1660-eller 1670-talen och hade bandade pilastrar liksom det stora stadspalatset och kupolformat mansardtak. För part som inte har överklagat i rätt tid kan domstolen efter ansökan besluta om återställande av försutten tid Post- och Inrikes Tidningar. Branden förstörde Stadsholmens sydvästra delar medan de nordvästra delarna hade förskonads. Sedan juni 2004 är hela verksamheten samlad i palatset Svensk författningssamling. Möjligen var huset inte arkitektritat utan troligen byggt av en ritkunnig byggmästare. Vanligen får de inkomma med nya skrifter, och det händer även att yttranden inhämtas från olika experter eller myndigheter Sverige. Bakgrunden för 1600-tals bebyggelsen vid norra sidan av Riddarhustorget var Stockholms första stadsplanering, som i sin tur berodde på Stora branden 1625. Maj:t Domstol. Bondeska palatset utgjorde 1731–1915 Stockholms rådhus, och är idag säte för Högsta domstolen, är ett byggnadsminne, ägs av staten och förvaltas av Statens Fastighetsverk. Konungens domsrätt utfördes under frihetstiden och enligt 1772 års regeringsform av en avdelning av rikets råd, Justitierevisionen Hovrätt. . Målet ifråga skall ha prejudikatintresse Högsta förvaltningsdomstolen (Sverige). Märkligt nog var det Gustav Bondes änka eller dennes son Carl Bonde som, trots att familjens ekonomi inte var god, även byggde det mindre Bondeska huset i kvarteret Mars omedelbart öster om det stora palatset. (Denna uppgift sköts numera av Lagrådet.) Alla Högsta domstolens beslut utfärdades tidigare i kungens namn, då förkortat Kungl Gustav III. År 1626 uppgjordes de första ritningarna som visade hur området skulle bebyggas. Detta förfarande upphörde i och med införandet av den nu gällande regeringsformen år 1974 1789. Först i detta sammanhang blev de södra flyglarna uppförda. I detta ämbetsverk avgjordes alla justitierevisionsärenden och kungen hade två röster precis som han hade haft i rådet under frihetstiden Regeringsformen. Huset som var helt litet 15 x 15 meter var enligt Sueciabilden av Ulrika Eleonoras triumfbåge mindre än grannhuset, det Olivebladska palatset. Då bedöms bevisen som framlagts i lägre instanser tillsammans med eventuella nya inlagor Justitieråd. Ritningarna till ombyggnaden gjordes av dåvarande stadsarkitekten i Stockholm Johan Eberhard Carlberg. Innan dess hade man i regel adlat framstående jurister för att på så sätt uppnå hälftenkravet Sveriges regering. Upphovsman var sannolikt fortifikationsingenjören Heinrich Thomé och det var tio år före den första regleringen av Norrmalm som började under Claes Fleming 1637. Maj:t, i och med att kungen var tvungen att skriva under varje domslut (i Danmark tillämpas detta system fortfarande) Ordenssalarna. En del konstföremål tillhör Kungliga Husgerådskammaren. Antalet ökades genom lagen den 26 mars 1897 till 18 justitieråd, tidvis arbetande på tre avdelningar Stockholms slott. Stockholms Handelskammare hade sitt kontor i den sydvästra flygeln under åren 1917 till 1922. Ledamöterna skall vara minst 14 stycken och måste vara lagfarna domare Bondeska palatset. . Rättsinstanser i Sverige Denna artikel tillhör en artikelserie Allmänna domstolar Tingsrätt Hovrätt Högsta domstolen Förvaltningsdomstolar Förvaltningsrätt Kammarrätt Högsta förvaltningsdomstolen Specialdomstolar Arbetsdomstolen Marknadsdomstolen Mark- och miljödomstol Migrationsdomstol Hyresnämnd Arrendenämnd Patentbesvärsrätten Tryckfrihetsdomstol Försvarsunderrättelsedomstolen Skiljenämnd Se även Rättsväsen Domstol Sverige-portalen Domstolens sammansättning Se även: Lista över ledamöter av Högsta domstolen (Sverige) Domstolens justitieråd och deras tillträdesår: Marianne Lundius (1998, ordförande sedan 2010) Ann-Christine Lindeblad (2002) Ella Nyström (2002) Kerstin Calissendorff (2003) Gudmund Toijer (2007) Stefan Lindskog (2008, ordförande på avdelning sedan 2011) Lena Moore (2008) Göran Lambertz (2009) Johnny Herre (2010) Agneta Bäcklund (2010) Ingemar Persson (2010) Martin Borgeke (2011) Svante O Stockholm. . Domstolen beslutar först om prövningstillstånd, det vill säga om målet överhuvudtaget ska tas upp av Högsta domstolen Tvistemål. . Handläggningen är vanligtvis enbart skriftlig (målet avgörs utan huvudförhandling) Brottmål. . Konungens domsrätt kom, bland annat enligt instruktion den 30 maj 1630, att utövas av rådet, sedermera i denna egenskap kallat Revisionsrätt eller Justitierevision Prejudikat. . Prövningstillstånd får också i undantagsfall beviljas även om målet inte har intresse som prejudikat, till exempel det finns grund för resning eller att domvilla förekommit eller att målets utgång i hovrätten uppenbarligen beror på grovt förbiseende eller grovt misstag Brott. . Därefter har domstolen haft sitt huvudsakliga säte i Bondeska palatset i Stockholm Statsråd. . Överklagande När ett mål har avgjorts av hovrätten kan det överklagas till Högsta domstolen Justitieråd. . I de fall huvudförhandling hålls kommer parterna med sina ombud och i brottmål även åklagaren att närvara Riksdagens ombudsmän. . Fram till 1949 hade Högsta domstolen sina lokaler i de nuvarande Ordenssalarna på Stockholms slott Justitiekanslern. . Handläggning När ett mål tas upp får parterna lov att yttra sig Riksåklagaren. . Domare. .

0 - Justitiedepartementet
1 - Domstol
2 - Bondeska palatset
3 - Stockholm
4 - Hovrätt
5 - Marianne Lundius
6 - Regleringsbrev
7 - Sveriges statsskick
8 - Sveriges grundlagar
9 - Regeringsformen
10 - Tryckfrihetsförordningen
11 - Yttrandefrihetsgrundlagen
12 - Successionsordningen
13 - Sveriges riksdag
14 - Riksdagsordningen
15 - Sveriges riksdags talman
16 - Riksdagsutskott
17 - Sveriges riksbank
18 - Riksrevisionen
19 - Monarkin i Sverige
20 - Sveriges regering